"Individual" och "person" är två engelska ord som ofta används om utbytbara, men det finns faktiskt en skillnad mellan dem. "Person" är ett allmänt ord för en människa, medan "individual" betonar att någon är unik och separat från andra. "Individual" lägger mer fokus på en persons självständighet och oberoende, medan "person" helt enkelt hänvisar till en människa.

Tänk dig en grupp människor. Du kan säga: "There are ten people in the room" (Det finns tio personer i rummet). Här är "person" ett neutralt ord som bara anger antalet människor. Men om du vill betona att varje person i rummet är en unik individ, kan du säga: "Each individual in the room has their own unique perspective" (Varje individ i rummet har sitt eget unika perspektiv). Här lyfter "individual" fram den unika aspekten hos varje person.

En annan skillnad ligger i hur orden används i formella sammanhang. "Individual" används ofta i mer formella texter, till exempel i juridiska eller akademiska skrifter. Till exempel: "The rights of the individual are protected by law" (Individens rättigheter skyddas av lagen). Detta låter mer formellt än: "The rights of the person are protected by law", även om båda är grammatiskt korrekta.

Här är några exempelmeningar för att ytterligare förtydliga skillnaden:

• Person: "She is a kind person." (Hon är en snäll person.)

• Individual: "He is a highly individualistic individual." (Han är en mycket individualistisk individ.)

• Person: "The police are looking for the person who stole the car." (Polisen letar efter den person som stal bilen.)

• Individual: "Each individual needs to take responsibility for their actions." (Varje individ behöver ta ansvar för sina handlingar.)

• Person: "There were many people at the concert." (Det var många personer på konserten.)

• Individual: "Every individual has the right to vote." (Varje individ har rätt att rösta.)

Happy learning!